Lär dig · Riksdagsvalet i Sverige
En tydlig genomgång av hur röster blir till mandat, hur regeringen bildas och vilken roll riksdagen spelar i svensk demokrati.
Längre ned hittar du en mer utförlig genomgång och enkla diagram som visar processen steg för steg.
När du röstar i riksdagsvalet är du med och avgör hur Sveriges 349 mandat fördelas mellan partierna. Här ser du hela resan – från vallokal till regeringsbildning – på ett sätt som går att ta in på ett par minuter.
Du röstar på ett parti och kan kryssa en kandidat. Alla svenska medborgare som fyllt 18 år senast på valdagen får rösta.
Riksdagen har 349 mandat. De fördelas proportionellt, men bara partier över 4 % kommer in.
Talmannen sonderar, riksdagen röstar om statsminister och den valda statsministern bildar regering.
Exemplet nedan visar ungefär hur stor del av riksdagen ett parti med runt 30 % av rösterna skulle få.
Exempel: ungefär 30 % av rösterna motsvarar cirka 105 av 349 mandat.
Ofta krävs samarbeten för att regeringen ska få igenom sin politik. Det kan handla om koalitionsregeringar eller olika former av avtal med partier som inte sitter i regeringen men röstar med den.
På sidan Koalitioner kan du se olika tänkbara samarbeten baserade på data, inte kampanjmaterial.
Utforska olika aspekter av demokrati, partifinans och partibeteende. Se hur riksdagspartierna förhåller sig till dessa viktiga frågor.
Hur viktigt är det för dig att partier försvarar domstolar, myndigheters oberoende och fria medier?
Spelar det roll för dig om pengar kommer från fackförbund, företag, lotterier eller små privata bidrag?
Hur mycket bryr du dig om att partier och politiker kommunicerar sakligt – jämfört med att använda sarkasm, memes eller rena påhopp?
Vill du att politiken ska bottna i data och källor, eller tycker du det är rimligt med storytelling och känslomässig retorik?
Hur viktigt är det för dig vilka partier som bildar block, koalitioner eller budgetallianser?
Föredrar du ett parti som håller sin linje även om det kostar makt – eller ett som kompromissar för att få inflytande?
Värdesätter du reformer som ger effekt nu – eller långsiktiga lösningar även om de tar tid?
Hur viktigt är det för dig att politiken fokuserar på individens ansvar – jämfört med gemensamma trygghetssystem?
Vill du ha en mindre stat med lägre skatt – eller en större stat som erbjuder mer gemensam välfärd?
Hur viktigt är det att partier redovisar hur beslut fattas, vilka kompromisser som görs och vilka intressen som påverkar?
Hur ska ett parti agera när de gör fel – ta ansvar direkt eller kommunicera sig ur situationen?
Hur mycket störs du av överdrifter, förenklingar och skrämsel i kampanjer och valrörelser?
Hur viktigt är det att partier prioriterar hållbara statsfinanser framför kostsamma vallöften?
Hur orolig är du för att stora bidragsgivare – som fackförbund, företag eller organisationer – kan forma politiken?
Hur mycket värdesätter du att politiken håller ihop samhället snarare än att förstärka polarisering?
Föredrar du partier som framför allt finansieras av många små givare, eller är du okej med större donationer från enstaka aktörer om allt är öppet redovisat?
Hur viktigt är det för dig hur det offentliga partistödet fördelas mellan riksdagspartier, mindre partier och nya utmanare?
Hur mycket värdesätter du medborgardialog, medborgarförslag och andra sätt att påverka politiken mellan valdagarna?
Hur viktigt är det att politiken både följer folkviljan och samtidigt skyddar minoriteters rättigheter och friheter?
Vill du att partier ska förenkla för att nå fram, eller är du beredd att ta till dig mer komplexa förklaringar om verkligheten kräver det?
Hur viktigt är det för dig att partier finns där du är – sociala medier, poddar, dörrknackning, debatter – inte bara i traditionella medier?
Hur mycket väger det att partier drar tydliga gränser för vilka de absolut inte kan samarbeta med – och står fast vid dem?
Föredrar du tydliga politiska block, eller vill du se fler blocköverskridande uppgörelser i stora frågor?
Hur viktigt är det för dig att partierna visar hur de vill hantera kriser – som pandemier, ekonomiska kriser eller säkerhetshot – jämfört med vardagspolitik?
Vill du se partier som väljer några få huvudprioriteringar och verkligen driver dem, eller de som försöker lova lite till alla?
Är du mest bekväm med gradvisa förändringar eller tycker du att politiken ibland måste ta stora kliv för att hinna ikapp utvecklingen?
Hur viktigt är det för dig att bevara traditioner, normer och institutioner jämfört med att ompröva dem och testa nya lösningar?
Hur ser du på partier som visar upp interna konflikter och debatt – ser du det som svaghet eller som öppenhet och högt i tak?
Hur hårt håller du partier ansvariga för vallöften som inte infrias, särskilt när de sitter i koalition och måste kompromissa?
Hur viktigt är det för dig att politiken balanserar behoven i storstäder, mindre orter och landsbygd på ett rättvist sätt?
Hur tungt väger frågor om trygghet i ditt bostadsområde, skolan, kollektivtrafiken och det offentliga rummet i din politiska kompass?
1 december 2024
Valmyndigheten, Riksdagen