Sakfrågor

Fokuserar på företagande och landsbygdens villkor, gröna investeringar och stabila offentliga finanser.

Kristdemokraterna prioriterar ekonomi som möjliggör valfrihet i välfärden, familjepolitik och goda villkor för företagande, med fokus på ordning i statens finanser.

Betonar arbete före bidrag, sänkta skatter på arbete, stöd för företagande och ett ansvarstagande offentligt finanserat system.

Miljöpartiet vill styra ekonomin mot hållbarhet genom gröna investeringar, miljöskatter och minskade subventioner till fossil verksamhet.

Moderaterna prioriterar arbete före bidrag, sänkta skatter på arbete och företagande samt stram ekonomisk politik för att stärka tillväxt och sysselsättning.

Socialdemokraterna vill ha en stark välfärdsstat finansierad via skatt efter bärkraft. Fokus på hög sysselsättning, kollektivavtal, trygghetssystem och investeringar i välfärd och industri.

Sverigedemokraterna vill omfördela resurser från migration till välfärd, värna pensionärer och låg- och medelinkomsttagare samt ha en stramare ekonomisk politik kopplad till nationella prioriteringar.

Vänsterpartiet vill öka skatten för höginkomsttagare och kapital för att finansiera utbyggd välfärd, minska klyftor och stärka trygghetssystem.

Starkt fokus på grön omställning, förnybar energi och hållbart bruk av mark och skog.

Kristdemokraterna vill kombinera klimatansvar med realism och värna hushåll och landsbygd i omställningen.

Driver klimatpolitik inom EU-ramen, teknikneutral omställning och internationellt samarbete.

Miljöpartiet har klimatet som kärnfråga och vill snabbt minska utsläpp, ställa om energisystemet och stärka internationella klimatavtal.

Moderaterna förespråkar teknikneutral klimatpolitik med utbyggd kärnkraft och marknadsbaserade styrmedel.

Socialdemokraterna vill kombinera klimatomställning med industriell utveckling och jobb genom investeringar i fossilfri produktion och infrastruktur.

Sverigedemokraterna vill prioritera energitrygghet, bland annat genom kärnkraft, och är mer skeptiska till långtgående internationella klimatåtaganden.

Vänsterpartiet vill ha kraftfulla utsläppsminskningar, stora gröna investeringar och minskad användning av fossila bränslen.

Betonar rättssäker prövning, ordnad migration och insatser för snabbare etablering på arbetsmarknaden.

Kristdemokraterna vill kombinera restriktiv migration med tydliga integrationskrav och värnande av internationella åtaganden.

Vill ha reglerad migration kombinerad med höga krav på språkinlärning, arbete och delaktighet.

Miljöpartiet förespråkar en human migrationspolitik, stark asylrätt och bättre villkor för etablering och motverkad diskriminering.

Moderaterna vill ha en kraftigt begränsad asylinvandring, skärpta krav och tydligt fokus på egen försörjning.

Socialdemokraterna förespråkar stramare migrationsregler än tidigare och ökat fokus på etablering, språk och arbete för dem som får stanna.

Sverigedemokraterna vill ha mycket kraftigt minskad invandring och omfattande återvändandepolitik, med tonvikt på nationell kontroll.

Vänsterpartiet vill ha en mer generös migrationspolitik, stärkt asylrätt och fokus på rättigheter och jämlikhet.

Lyfter närvarande skolor i hela landet, elevnära beslut och stöd till små skolor.

Kristdemokraterna värnar valfrihet, kristna och idéburna skolor samt fokus på kunskap, trygghet och föräldrasamverkan.

Skolfråga i centrum: högre kunskapskrav, starkare lärarprofession och likvärdighet i hela landet.

Miljöpartiet vill öka likvärdighet, minska segregationen och stärka elevinflytande samt hållbarhets- och demokratifrågor i undervisningen.

Moderaterna betonar kunskapsfokus, tydliga krav, nationella prov och uppföljning. Valfrihet och fristående skolor ska finnas kvar med skärpt kvalitetskontroll.

Socialdemokraterna vill stärka den likvärdiga skolan genom mer resurser till skolor med stora behov, fler lärare och hårdare krav på friskolor.

Sverigedemokraterna vill ha en skola med ordning, disciplin och fokus på svenska språket, samt kritiska krav på religiösa friskolor.

Vänsterpartiet vill minska vinstintresset i skolan, stärka det offentliga huvudmannaskapet och rikta resurser efter behov.

Betonar närvaro av polis i hela landet och förebyggande arbete tillsammans med kommuner och civilsamhälle.

Kristdemokraterna lyfter trygghet, tydliga straff och bättre stöd till brottsoffer, med fokus på familjer och lokalsamhälle.

Vill se skärpta straff för grov kriminalitet och stärkt rättsstat med fokus på brottsoffren.

Miljöpartiet fokuserar på förebyggande arbete, rättssäkerhet och proportionalitet i straff, samt insatser mot segregation och utsatthet.

Moderaterna betonar hårdare straff, fler poliser, utökade befogenheter och tydligt fokus på att bekämpa gängbrottslighet.

Socialdemokraterna vill ha fler poliser, skärpta straff för grov kriminalitet och åtgärder mot gängbrottslighet, kombinerat med förebyggande insatser.

Sverigedemokraterna vill ha mycket kraftfulla åtgärder mot kriminalitet, hårdare straff och fler verktyg för polis och rättsväsende.

Vänsterpartiet betonar rättssäkerhet, brottsofferstöd och sociala åtgärder för att förebygga brott snarare än generellt hårdare straff.

Centerpartiet prioriterar starka landsbygder med god service, fungerande infrastruktur och livskraftiga lokala företag, med beslut så nära människor som möjligt.

Kristdemokraternas övergripande inriktning inom området "Landsbygd och regional utveckling" är ännu inte detaljerat sammanfattad i Opinionsvalet. Denna text är en placeholder och bör ersättas med en kort, neutral beskrivning av partiets linje.

Liberalernas övergripande inriktning inom området "Landsbygd och regional utveckling" är ännu inte detaljerat sammanfattad i Opinionsvalet. Denna text är en placeholder och bör ersättas med en kort, neutral beskrivning av partiets linje.

Miljöpartiet de grönas övergripande inriktning inom området "Landsbygd och regional utveckling" är ännu inte detaljerat sammanfattad i Opinionsvalet. Denna text är en placeholder och bör ersättas med en kort, neutral beskrivning av partiets linje.

Moderaternas övergripande inriktning inom området "Landsbygd och regional utveckling" är ännu inte detaljerat sammanfattad i Opinionsvalet. Denna text är en placeholder och bör ersättas med en kort, neutral beskrivning av partiets linje.

Socialdemokraternas övergripande inriktning inom området "Landsbygd och regional utveckling" är ännu inte detaljerat sammanfattad i Opinionsvalet. Denna text är en placeholder och bör ersättas med en kort, neutral beskrivning av partiets linje.

Sverigedemokraternas övergripande inriktning inom området "Landsbygd och regional utveckling" är ännu inte detaljerat sammanfattad i Opinionsvalet. Denna text är en placeholder och bör ersättas med en kort, neutral beskrivning av partiets linje.

Vänsterpartiets övergripande inriktning inom området "Landsbygd och regional utveckling" är ännu inte detaljerat sammanfattad i Opinionsvalet. Denna text är en placeholder och bör ersättas med en kort, neutral beskrivning av partiets linje.

Centerpartiets övergripande inriktning inom området "Vård & omsorg" är ännu inte detaljerat sammanfattad i Opinionsvalet. Denna text är en placeholder och bör ersättas med en kort, neutral beskrivning av partiets linje.

Kristdemokraternas övergripande inriktning inom området "Vård & omsorg" är ännu inte detaljerat sammanfattad i Opinionsvalet. Denna text är en placeholder och bör ersättas med en kort, neutral beskrivning av partiets linje.

Liberalernas övergripande inriktning inom området "Vård & omsorg" är ännu inte detaljerat sammanfattad i Opinionsvalet. Denna text är en placeholder och bör ersättas med en kort, neutral beskrivning av partiets linje.

Miljöpartiet vill ha en jämlik vård med fokus på förebyggande arbete, psykisk hälsa och nära vård, samt stärkt stöd till utsatta grupper.

Moderaterna vill säkra tillgänglig vård med kortare köer, öka valfriheten mellan offentliga och privata utförare och styra resurserna mot resultat och kvalitet i vården.

Socialdemokraterna vill stärka den gemensamt finansierade vården och omsorgen, öka bemanningen, korta köerna och styra resurser efter behov snarare än vinstintresse.

Sverigedemokraternas övergripande inriktning inom området "Vård & omsorg" är ännu inte detaljerat sammanfattad i Opinionsvalet. Denna text är en placeholder och bör ersättas med en kort, neutral beskrivning av partiets linje.

Vänsterpartiet vill bygga ut den offentligt finansierade vården och omsorgen, minska privata vinstintressen och stärka personalens villkor, särskilt inom äldreomsorg och psykisk hälsa.

Centerpartiet betonar jobbskapande genom företagande, flexibilitet på arbetsmarknaden och socialförsäkringar som underlättar omställning, särskilt för småföretagare och människor i gles- och landsbygd.

Kristdemokraterna vill ha en arbetsmarknadspolitik som stödjer familjers försörjning, underlättar kombinationen arbete och omsorg samt tryggar socialförsäkringarna med fokus på sjukvård, äldre och utsatta grupper.

Liberalerna vill ha en mer flexibel arbetsmarknad med starkt fokus på utbildning och vidareutbildning, samtidigt som socialförsäkringarna ska uppmuntra till arbete och underlätta inträde på arbetsmarknaden för nyanlända och unga.

Miljöpartiet vill kombinera grön omställning med nya jobb, stärka socialförsäkringarna och värna flexibilitet på arbetsmarknaden med goda villkor för egenföretagare och personer i kultur- och tjänstesektorn.

Moderaterna betonar arbetslinjen med tydliga ekonomiska drivkrafter att arbeta, skärpta krav i bidrags- och ersättningssystemen och reformer för lägre trösklar in på arbetsmarknaden.

Socialdemokraterna prioriterar full sysselsättning, starka kollektivavtal och trygga socialförsäkringar, där arbetslinjen kombineras med ett omfattande trygghetssystem vid arbetslöshet och sjukdom.

Sverigedemokraterna vill koppla arbetsmarknads- och bidragspolitiken tydligt till minskad invandring, prioritera svenska medborgare i jobb och trygghetssystem och skärpa krav för att få försörjningsstöd och andra bidrag.

Vänsterpartiet vill stärka arbetsrätten, bygga ut trygghetssystemen och höja ersättningsnivåer i A-kassa och sjukförsäkring, med fokus på minskade klyftor och starka fackliga rättigheter.

Centerpartiet vill förenkla regler och planprocesser för att bygga mer i hela landet, stärka äganderätten och skapa möjligheter för bostadsbyggande även i mindre orter och på landsbygden.

Kristdemokraterna betonar bostadspolitik som ger trygghet för barnfamiljer, bättre möjligheter att bo i småhus och att stadsplaneringen ska ta höjd för äldreomsorg, familjeliv och lokalt civilsamhälle.

Liberalerna vill genomföra breda bostadsreformer med ökad rörlighet, friare hyressättning i nyproduktion och stadsutveckling som kombinerar fler bostäder med trygghet, skolor och fungerande infrastruktur.

Miljöpartiet vill prioritera hållbart och klimatsmart byggande, kollektivtrafiknära bostäder och gröna, täta städer med goda möjligheter till rekreation och minskad bilberoende stadsplanering.

Moderaterna vill öka byggtakten genom enklare regler, kortare planprocesser och stärkta incitament för privata investeringar samt motverka segregation genom blandade upplåtelseformer och ökad ägarmöjlighet.

Socialdemokraterna vill se ett kraftigt ökat bostadsbyggande, en stark allmännytta och en stadsutveckling som bryter segregation och ger trygga bostadsområden med god samhällsservice.

Sverigedemokraterna kopplar bostadspolitiken till minskad migration, fokus på trygghet i bostadsområden och åtgärder mot trångboddhet, samt vill se ett ökat ansvar från kommunerna för bostadsplaneringen.

Vänsterpartiet vill ha fler hyresrätter med rimliga hyror, starkare skydd för hyresgäster och ökat offentligt ansvar för bostadsförsörjningen, särskilt i områden med trångboddhet och segregation.

Centerpartiet vill ha ett starkt försvar i hela landet, med närvaro i fler delar av Sverige, satsningar på personal och materiel samt fördjupat försvarssamarbete i Norden, EU och Nato.

Kristdemokraterna vill stärka både militärt och civilt försvar, värna Sveriges Nato-medlemskap och säkerställa att totalförsvaret klarar kriser, hybridkrigföring och hot mot civilsamhället.

Liberalerna förespråkar höga försvarsanslag, stark Nato-anknytning, ett tydligt västligt säkerhetspolitiskt fotfäste och fokus på att försvara demokrati och rättsstat mot auktoritära hot.

Miljöpartiet betonar brett säkerhetsbegrepp där klimat, demokrati och mänskliga rättigheter är centrala, vill stärka civilt försvar och krisberedskap samt värna nedrustning och internationell rätt.

Moderaterna vill kraftigt stärka det svenska försvaret genom ökade anslag, fler förband, modern materiel och ett nära samarbete inom Nato och med likasinnade demokratiska länder.

Socialdemokraterna vill bygga ett starkt militärt och civilt försvar inom ramen för Nato-medlemskapet, med fokus på nordiskt och europeiskt samarbete samt långsiktigt höjda försvarsanslag.

Sverigedemokraterna vill bygga upp ett starkt nationellt försvar med fokus på territoriell integritet, gränsskydd och ökad militär förmåga, samt betonar beredskap mot yttre hot och kriser.

Vänsterpartiet vill ha ett nationellt försvar med fokus på fred, diplomati och konfliktförebyggande arbete, är kritiskt till kärnvapen och betonar civilt försvar och internationellt samarbete genom FN.

Centerpartiet är tydligt EU-positivt och vill stärka unionen i frågor som klimat, handel och säkerhet, samtidigt som subsidiaritetsprincipen värnas och utrikespolitiken inriktas på frihandel, demokrati och mänskliga rättigheter.

Kristdemokraterna vill se ett värderingsdrivet EU-samarbete där människovärde, demokrati och familjepolitik lyfts, samt en utrikespolitik som kombinerar bistånd, säkerhet och stöd till utsatta kristna och andra utsatta grupper.

Liberalerna är starkt EU-positiva och vill fördjupa samarbetet kring klimat, ekonomi, migration och säkerhet, samt föra en utrikespolitik som tydligt står på demokratins och rättsstatens sida mot auktoritära regimer.

Miljöpartiet ser EU som en central arena för klimat, miljö och mänskliga rättigheter och vill ha en utrikespolitik som prioriterar hållbar utveckling, fredlig konfliktlösning och stöd till demokratiska rörelser.

Moderaterna vill ha ett handlingskraftigt EU inriktat på ekonomi, säkerhet, klimat och migration, med tydlig maktbalans mellan medlemsländerna, samt en utrikespolitik som stärker västligt samarbete och stöd till Ukraina och andra hotade demokratier.

Socialdemokraterna vill att Sverige ska vara en aktiv kraft i EU för jobb, välfärd och klimat, och betonar utrikespolitik som värnar demokrati, mänskliga rättigheter, bistånd och internationell rätt.

Sverigedemokraterna är kritiska till ökad överstatlighet i EU och vill se minskad makt för unionen till förmån för nationellt självbestämmande, samtidigt som man vill värna gränskontroll och driva en restriktiv migrations- och biståndspolitik.

Vänsterpartiet är kritiskt till delar av EU:s utveckling, vill minska överstatlighet och stärka nationellt självbestämmande, men stöder samarbete kring klimat, fred, fackliga rättigheter och mänskliga rättigheter.

Centerpartiet vill värna oberoende domstolar, fria medier och stark kommunal självstyrelse, samt stå upp för mänskliga rättigheter, minoriteters fri- och rättigheter och ett öppet samhälle.

Kristdemokraterna utgår från människovärdet och vill värna demokratins institutioner, rättsstaten och religionsfriheten, samt motverka totalitära ideologier och hatbrott.

Liberalerna har starkt fokus på liberala fri- och rättigheter, oberoende domstolar, maktdelning och en hård linje mot auktoritära tendenser, samt vill ge bättre skydd för journalister och förtroendevalda.

Miljöpartiet betonar mänskliga rättigheter, rättsstatliga principer och deltagardemokrati, med fokus på minoriteters rättigheter, antirasism, öppenhet och ett starkt civilsamhälle.

Moderaterna betonar rättsstatens kärna med oberoende domstolar, tydlig lagstiftning och starkt skydd för äganderätt, yttrandefrihet och fria medier, samt vill motverka extremism och politiskt våld.

Socialdemokraterna vill försvara och utveckla den parlamentariska demokratin, oberoende domstolar och fria medier, samt föra en politik som motverkar extremism, rasism och hot mot förtroendevalda.

Sverigedemokraterna betonar majoritetsstyre, nationellt självbestämmande och rättsstat med hårdare tag mot brott och extremism, och är kritiska till internationella åtaganden som anses inskränka svensk suveränitet.

Vänsterpartiet vill stärka demokratin genom ökat folkligt inflytande, transparens och jämlik representation, samt värna rättsstaten, minoriteters rättigheter och ett starkt skydd för fackliga och sociala rättigheter.

Centerpartiet prioriterar snabbt bredband och god infrastruktur i hela landet, särskilt på landsbygden, och vill främja digitalisering som stärker företagande, offentlig service och regional utveckling.

Kristdemokraterna vill se en infrastrukturpolitik som underlättar familjeliv och regional sammanhållning, med satsningar på väg, järnväg och digitala tjänster som stärker vård, omsorg och trygghet.

Liberalerna ser digitalisering som en nyckel för skola, företagande och offentlig sektor, vill ha stark IT-säkerhet och satsningar på infrastruktur som knyter samman arbetsmarknadsregioner och stärker konkurrenskraften.

Miljöpartiet vill styra investeringar mot hållbar infrastruktur som järnväg, kollektivtrafik och cykel, och se digitalisering som ett verktyg för minskad klimatpåverkan och mer öppna, transparenta offentliga system.

Moderaterna vill använda digitalisering för effektivare välfärd, företagande och myndigheter, samt prioritera investeringar i vägar, järnväg och elnät som stärker tillväxt och säkerhet.

Socialdemokraterna vill bygga ut digital och fysisk infrastruktur i hela landet, med satsningar på bredband, järnväg och kollektivtrafik, samt se att digitaliseringen stärker välfärden och jobben.

Sverigedemokraterna vill stärka digital och fysisk infrastruktur med fokus på robusthet, säkerhet och nationell kontroll, samt prioritera investeringar som ökar tryggheten och minskar sårbarhet i samhällskritiska system.

Vänsterpartiet vill att digitalisering och infrastruktur ska komma hela samhället till del, med offentliga investeringar i bredband, kollektivtrafik och robusta system, samt starkt skydd för personlig integritet.

Centerpartiet betonar kultur och föreningsliv i hela landet, särskilt på landsbygden, och vill stärka civilsamhällets möjligheter att bidra till gemenskap, integration och lokalt engagemang.

Kristdemokraterna lyfter familj, kyrkor och ideella organisationer som bärande delar av civilsamhället, vill stärka stöd till idrott och föreningsliv och värna kulturarv och traditioner.

Liberalerna vill värna den fria konsten, oberoende kulturinstitutioner och ett starkt föreningsliv, samt se idrotten som en nyckel för folkhälsa, integration och ungas uppväxtvillkor.

Miljöpartiet vill stärka fria kulturutövare, barn och ungas tillgång till kultur och idrott samt civilsamhällets roll i demokratin, med fokus på mångfald, delaktighet och hållbarhet.

Moderaterna vill att kultur, idrott och civilsamhälle ska ha goda villkor men också större utrymme för privat och ideell finansiering, med fokus på yttrandefrihet, kvalitet och brett deltagande.

Socialdemokraterna ser kultur, idrott och föreningsliv som en del av välfärden, vill säkra bredd- och elitidrott, folkbildning och kulturinstitutioner i hela landet samt motverka kommersialisering som tränger undan tillgänglighet.

Sverigedemokraterna vill prioritera kulturarv, traditioner och nationell identitet i kulturpolitiken, stärka föreningsliv och idrott med fokus på trygghet och gemenskap samt vara kritiska till offentligt stöd till viss normkritisk kultur.

Vänsterpartiet vill öka de offentliga satsningarna på kultur, föreningsliv och folkbildning, med fokus på jämlik tillgång, fria kulturutövare och starka ideella organisationer.