Nooshi Dadgostar
2020-10-31 - Nuvarande
vänsterpolitik, ekologism, antirasism, feminism, Demokratisk socialism, välfärdsstat
Har ungdomsförbund: Ung Vänster . Se alla ungdomsförbund
Partiets resultat och stöd över tid.
Källa: Valmyndigheten och SCB.
| År | Typ | Röster | Mandat |
|---|---|---|---|
| 2024 | Europaparlamentet switch { ElectionType.Riksdag => "Riksdag", ElectionType.Europaparlamentet => "EU", ElectionType.Region => "Region", ElectionType.Kommun => "Kommun", _ => point.Type.ToString() } | – | – |
| 2022 | Riksdag switch { ElectionType.Riksdag => "Riksdag", ElectionType.Europaparlamentet => "EU", ElectionType.Region => "Region", ElectionType.Kommun => "Kommun", _ => point.Type.ToString() } | – | – |
| 2019 | Europaparlamentet switch { ElectionType.Riksdag => "Riksdag", ElectionType.Europaparlamentet => "EU", ElectionType.Region => "Region", ElectionType.Kommun => "Kommun", _ => point.Type.ToString() } | – | – |
| 2018 | Riksdag switch { ElectionType.Riksdag => "Riksdag", ElectionType.Europaparlamentet => "EU", ElectionType.Region => "Region", ElectionType.Kommun => "Kommun", _ => point.Type.ToString() } | – | – |
| 2014 | Riksdag switch { ElectionType.Riksdag => "Riksdag", ElectionType.Europaparlamentet => "EU", ElectionType.Region => "Region", ElectionType.Kommun => "Kommun", _ => point.Type.ToString() } | – | – |
| 2010 | Riksdag switch { ElectionType.Riksdag => "Riksdag", ElectionType.Europaparlamentet => "EU", ElectionType.Region => "Region", ElectionType.Kommun => "Kommun", _ => point.Type.ToString() } | – | – |
2020-10-31 - Nuvarande
2012-01-01 - 2020-10-31
2004-01-01 - 2012-01-01
2003-01-01 - 2004-12-31
1993-01-01 - 2003-01-01
1975-01-01 - 1993-12-31
1964-01-01 - 1975-12-31
1951-01-01 - 1964-12-31
1939-01-01 - 1951-12-31
1924-01-01 - 1939-12-31
1917-01-01 - 1924-12-31
De fem mest prioriterade löftena och hur partiet har levererat.
Avskaffa vinstjakten i skola, vård och omsorg.
Motivering: V har i opposition fortsatt kräva stopp för vinster i välfärden, minskade klyftor, en mer omfattande klimatomställning, fler hyresrätter och stärkt anställningstrygghet. Partiet har påverkat debatten och vissa enskilda beslut, men saknar regeringsmakt och har inte fått genomslag för sin övergripande politiska linje. Vallöftena bedöms därför som ej uppfyllda på nationell nivå.
Riksdag: V-motioner och utskottsinitiativ efter valet 2022.
Mer omfördelning för att minska klyftorna.
Motivering: V har i opposition fortsatt kräva stopp för vinster i välfärden, minskade klyftor, en mer omfattande klimatomställning, fler hyresrätter och stärkt anställningstrygghet. Partiet har påverkat debatten och vissa enskilda beslut, men saknar regeringsmakt och har inte fått genomslag för sin övergripande politiska linje. Vallöftena bedöms därför som ej uppfyllda på nationell nivå.
Riksdag: V-motioner och utskottsinitiativ efter valet 2022.
Stora offentliga investeringar i klimatomställningen kombinerat med social rättvisa.
Motivering: V har i opposition fortsatt kräva stopp för vinster i välfärden, minskade klyftor, en mer omfattande klimatomställning, fler hyresrätter och stärkt anställningstrygghet. Partiet har påverkat debatten och vissa enskilda beslut, men saknar regeringsmakt och har inte fått genomslag för sin övergripande politiska linje. Vallöftena bedöms därför som ej uppfyllda på nationell nivå.
Riksdag: V-motioner och utskottsinitiativ efter valet 2022.
Bygga fler hyresrätter och motverka marknadshyror.
Motivering: V har i opposition fortsatt kräva stopp för vinster i välfärden, minskade klyftor, en mer omfattande klimatomställning, fler hyresrätter och stärkt anställningstrygghet. Partiet har påverkat debatten och vissa enskilda beslut, men saknar regeringsmakt och har inte fått genomslag för sin övergripande politiska linje. Vallöftena bedöms därför som ej uppfyllda på nationell nivå.
Riksdag: V-motioner och utskottsinitiativ efter valet 2022.
Förbättra arbetsvillkor och minska otrygga anställningar.
Motivering: V har i opposition fortsatt kräva stopp för vinster i välfärden, minskade klyftor, en mer omfattande klimatomställning, fler hyresrätter och stärkt anställningstrygghet. Partiet har påverkat debatten och vissa enskilda beslut, men saknar regeringsmakt och har inte fått genomslag för sin övergripande politiska linje. Vallöftena bedöms därför som ej uppfyllda på nationell nivå.
Riksdag: V-motioner och utskottsinitiativ efter valet 2022.
Vänsterpartiet vill öka skatten för höginkomsttagare och kapital för att finansiera utbyggd välfärd, minska klyftor och stärka trygghetssystem.
Vänsterpartiet vill ha kraftfulla utsläppsminskningar, stora gröna investeringar och minskad användning av fossila bränslen.
Vänsterpartiet vill ha en mer generös migrationspolitik, stärkt asylrätt och fokus på rättigheter och jämlikhet.
Vänsterpartiet vill minska vinstintresset i skolan, stärka det offentliga huvudmannaskapet och rikta resurser efter behov.
Vänsterpartiet betonar rättssäkerhet, brottsofferstöd och sociala åtgärder för att förebygga brott snarare än generellt hårdare straff.
Vänsterpartiets övergripande inriktning inom området "Landsbygd och regional utveckling" är ännu inte detaljerat sammanfattad i Opinionsvalet. Denna text är en placeholder och bör ersättas med en kort, neutral beskrivning av partiets linje.
Vänsterpartiet vill bygga ut den offentligt finansierade vården och omsorgen, minska privata vinstintressen och stärka personalens villkor, särskilt inom äldreomsorg och psykisk hälsa.
Vänsterpartiet vill stärka arbetsrätten, bygga ut trygghetssystemen och höja ersättningsnivåer i A-kassa och sjukförsäkring, med fokus på minskade klyftor och starka fackliga rättigheter.
Vänsterpartiet vill ha fler hyresrätter med rimliga hyror, starkare skydd för hyresgäster och ökat offentligt ansvar för bostadsförsörjningen, särskilt i områden med trångboddhet och segregation.
Vänsterpartiet vill ha ett nationellt försvar med fokus på fred, diplomati och konfliktförebyggande arbete, är kritiskt till kärnvapen och betonar civilt försvar och internationellt samarbete genom FN.
Vänsterpartiet är kritiskt till delar av EU:s utveckling, vill minska överstatlighet och stärka nationellt självbestämmande, men stöder samarbete kring klimat, fred, fackliga rättigheter och mänskliga rättigheter.
Vänsterpartiet vill stärka demokratin genom ökat folkligt inflytande, transparens och jämlik representation, samt värna rättsstaten, minoriteters rättigheter och ett starkt skydd för fackliga och sociala rättigheter.
Vänsterpartiet vill att digitalisering och infrastruktur ska komma hela samhället till del, med offentliga investeringar i bredband, kollektivtrafik och robusta system, samt starkt skydd för personlig integritet.
Vänsterpartiet vill öka de offentliga satsningarna på kultur, föreningsliv och folkbildning, med fokus på jämlik tillgång, fria kulturutövare och starka ideella organisationer.
Nooshi Dadgostar väljs till partiledare och profilerar ett mer offensivt välfärds- och jämlikhetsfokus.
Under Schymans ledning når V historiskt höga opinions- och valresultat.
Partiet tar avstånd från kommunismen och byter namn till Vänsterpartiet.
Partiet slutar använda beteckningen kommunisterna och antar namnet Vänsterpartiet.
Partiet blir Vänsterpartiet kommunisterna (VPK).
Partiet byter namn till Sveriges kommunistiska parti.
Sveriges socialdemokratiska vänsterparti bildas efter splittringen från Socialdemokraterna.
Sveriges socialdemokratiska vänsterparti bildas som utbrytning ur SAP.
Redovisade intäkter från Kammarkollegiets register över politiska partiers finansiering. Ungdomsförbundens intäkter och MUCF-bidrag visas på ungdomsförbundssidan.