Simona Mohamsson
2025-06-24 - Nuvarande
Socialliberalism, individens frihet och rättigheter, progressiv liberal samhällssyn, liberalism
Har ungdomsförbund: Liberala ungdomsförbundet . Se alla ungdomsförbund
Partiets resultat och stöd över tid.
Källa: Valmyndigheten och SCB.
| År | Typ | Röster | Mandat |
|---|---|---|---|
| 2024 | Europaparlamentet switch { ElectionType.Riksdag => "Riksdag", ElectionType.Europaparlamentet => "EU", ElectionType.Region => "Region", ElectionType.Kommun => "Kommun", _ => point.Type.ToString() } | – | – |
| 2022 | Riksdag switch { ElectionType.Riksdag => "Riksdag", ElectionType.Europaparlamentet => "EU", ElectionType.Region => "Region", ElectionType.Kommun => "Kommun", _ => point.Type.ToString() } | – | – |
| 2019 | Europaparlamentet switch { ElectionType.Riksdag => "Riksdag", ElectionType.Europaparlamentet => "EU", ElectionType.Region => "Region", ElectionType.Kommun => "Kommun", _ => point.Type.ToString() } | – | – |
| 2018 | Riksdag switch { ElectionType.Riksdag => "Riksdag", ElectionType.Europaparlamentet => "EU", ElectionType.Region => "Region", ElectionType.Kommun => "Kommun", _ => point.Type.ToString() } | – | – |
| 2014 | Riksdag switch { ElectionType.Riksdag => "Riksdag", ElectionType.Europaparlamentet => "EU", ElectionType.Region => "Region", ElectionType.Kommun => "Kommun", _ => point.Type.ToString() } | – | – |
| 2010 | Riksdag switch { ElectionType.Riksdag => "Riksdag", ElectionType.Europaparlamentet => "EU", ElectionType.Region => "Region", ElectionType.Kommun => "Kommun", _ => point.Type.ToString() } | – | – |
2025-06-24 - Nuvarande
2022-04-08 - 2025-06-24
2019-06-28 - 2022-04-08
2007-01-01 - 2019-06-30
1997-01-01 - 2007-01-01
1995-01-01 - 1997-12-31
1983-01-01 - 1995-01-01
1978-01-01 - 1983-12-31
1975-01-01 - 1978-12-31
1969-01-01 - 1975-12-31
1967-01-01 - 1969-12-31
1944-01-01 - 1967-01-01
1935-01-01 - 1944-12-31
1934-01-01 - 1935-12-31
De fem mest prioriterade löftena och hur partiet har levererat.
Prioritera skolan med högre kunskapskrav, fler skickliga lärare och ordning i klassrummet.
Motivering: L har som regeringsparti varit drivande i skolfrågor, med förstärkta kunskapskrav, fokus på läsning i tidig ålder och fler disciplinära verktyg för skolor. Samtidigt kvarstår stora skillnader i resultat mellan skolor och elevgrupper. Löftet bedöms som delvis uppfyllt.
Riksdag: Regeringens skol-, integrations- och rättspolitiska reformer där L medverkat.
Skärpta krav men bättre vägar in på arbetsmarknaden för nyanlända.
Motivering: Regeringen har skärpt kraven för etablering kombinerat med vissa åtgärder för att stärka språkutbildning och vägar till arbete. Resultaten är blandade och många nyanlända står fortsatt utanför arbetsmarknaden. Utfallet bedöms som delvis uppfyllt.
Riksdag: Regeringens skol-, integrations- och rättspolitiska reformer där L medverkat.
Skärpta straff och sociala insatser mot gängbrottslighet.
Motivering: L har deltagit i överenskommelserna om skärpta straff och stärkt socialt arbete mot kriminalitet. Det politiska paketet är omfattande men ännu har brottsutvecklingen inte vänt tydligt. Därför bedöms löftet som delvis uppfyllt.
Riksdag: Regeringens skol-, integrations- och rättspolitiska reformer där L medverkat.
Minska utsläppen samtidigt som Sverige har konkurrenskraftig energi.
Motivering: Regeringen har lagt om energipolitiken med större fokus på planerbar elproduktion, framför allt kärnkraft, samtidigt som styrningen av klimatpolitiken delvis ändrats. Liberalernas profil om både konkurrenskraft och klimat hänsyn syns, men flera miljöorganisationer menar att takten i utsläppsminskningar är otillräcklig. Utfallet bedöms som delvis uppfyllt.
Riksdag: Regeringens skol-, integrations- och rättspolitiska reformer där L medverkat.
Stärka liberal demokrati och Sveriges roll i EU.
Motivering: L har fortsatt driva en EU-positiv linje i regeringen, bland annat i frågor om Ukraina, energi och rättsstat. Sveriges övergripande EU-linje har dock brett stöd i riksdagen, vilket gör att skillnaden mot tidigare regeringar är begränsad. Löftet bedöms som delvis uppfyllt.
Riksdag: Regeringens skol-, integrations- och rättspolitiska reformer där L medverkat.
Betonar arbete före bidrag, sänkta skatter på arbete, stöd för företagande och ett ansvarstagande offentligt finanserat system.
Driver klimatpolitik inom EU-ramen, teknikneutral omställning och internationellt samarbete.
Vill ha reglerad migration kombinerad med höga krav på språkinlärning, arbete och delaktighet.
Skolfråga i centrum: högre kunskapskrav, starkare lärarprofession och likvärdighet i hela landet.
Vill se skärpta straff för grov kriminalitet och stärkt rättsstat med fokus på brottsoffren.
Liberalernas övergripande inriktning inom området "Landsbygd och regional utveckling" är ännu inte detaljerat sammanfattad i Opinionsvalet. Denna text är en placeholder och bör ersättas med en kort, neutral beskrivning av partiets linje.
Liberalernas övergripande inriktning inom området "Vård & omsorg" är ännu inte detaljerat sammanfattad i Opinionsvalet. Denna text är en placeholder och bör ersättas med en kort, neutral beskrivning av partiets linje.
Liberalerna vill ha en mer flexibel arbetsmarknad med starkt fokus på utbildning och vidareutbildning, samtidigt som socialförsäkringarna ska uppmuntra till arbete och underlätta inträde på arbetsmarknaden för nyanlända och unga.
Liberalerna vill genomföra breda bostadsreformer med ökad rörlighet, friare hyressättning i nyproduktion och stadsutveckling som kombinerar fler bostäder med trygghet, skolor och fungerande infrastruktur.
Liberalerna förespråkar höga försvarsanslag, stark Nato-anknytning, ett tydligt västligt säkerhetspolitiskt fotfäste och fokus på att försvara demokrati och rättsstat mot auktoritära hot.
Liberalerna är starkt EU-positiva och vill fördjupa samarbetet kring klimat, ekonomi, migration och säkerhet, samt föra en utrikespolitik som tydligt står på demokratins och rättsstatens sida mot auktoritära regimer.
Liberalerna har starkt fokus på liberala fri- och rättigheter, oberoende domstolar, maktdelning och en hård linje mot auktoritära tendenser, samt vill ge bättre skydd för journalister och förtroendevalda.
Liberalerna ser digitalisering som en nyckel för skola, företagande och offentlig sektor, vill ha stark IT-säkerhet och satsningar på infrastruktur som knyter samman arbetsmarknadsregioner och stärker konkurrenskraften.
Liberalerna vill värna den fria konsten, oberoende kulturinstitutioner och ett starkt föreningsliv, samt se idrotten som en nyckel för folkhälsa, integration och ungas uppväxtvillkor.
Liberalerna ingår i den moderatledda regeringen Kristersson under Johan Pehrsons ledarskap.
Partiet blir del av det borgerliga regeringsunderlaget efter riksdagsvalet 2022.
Nyamko Sabuni tar över som partiledare med fokus på integration och liberal identitet.
Partiet antar nuvarande namn och fortsätter på socialliberal linje.
Folkpartiet liberalerna byter namn till Liberalerna.
Folkpartiet byter namn till Folkpartiet liberalerna för att tydliggöra sin socialliberala identitet.
Partiet markerar tydligare liberal profil i namnet.
Liberal sammanslagning som formar grunden för dagens Liberalerna.
Det första föregångarpartiet inom svensk liberalism etableras som Frisinnade landsföreningen.
Redovisade intäkter från Kammarkollegiets register över politiska partiers finansiering. Ungdomsförbundens intäkter och MUCF-bidrag visas på ungdomsförbundssidan.